Sista dagen i september
Inatt fick Oscar somna utan napp för 1:a gången... Usch, livet är hårt redan när man är liten men så hade vi bestämt, efter 3 -årsda'n skulle tuttarna väck.. Och idag var den dagen kommen!
Galen i sina "tuttisar" redan då...
Vi tog bort nappen (förutom till natten då) redan förra hösten, men sen föddes Rasmus och plötsligt var napp dagtid ett faktum igen... Svårt att neka honom i det läget. Sen när "tvåbarnschocken" lagt sig och det blev vardag igen har vi åter igen fått honom nappfri dagtid men förberett henom psykiskt på att efter 3 årsda'n är det finito!
Detta måste vara den ultimata kärleksförklaringen... Napparna är guld värda i Oscars värld!
Det var en del gråt vid läggdags ikväll men det gick faktiskt fort över. Men, men fortsättningen följer, jag har en känsla av att sista ordet INTE är sagt om detta!
Oscar har blivit firad på dagis idag och han var mycket nöjd över att han fått paket, ballong, ett kort och så hade de ätit glass! De är verkligen go'a med barnen! Dessvärre höll inte ballongen hela vägen hem, men säg den lycka som varar ;-). Har lovat honom en ny ballong, men ikväll glömdes det bort (måste komma ihåg att leta fram ballongpåsen imorrn..)
På väg hem från dagis i eftermiddags. Minuten efter smällde ballongen! Mammas tjat om att ballongen INTE tålde att släpas i asfaltsgruset gick inte riktigt in hos Oscar. Vissa saker får man helt enkelt lära sig den hårda vägen! Oscar hade en teori om att vi skulle tejpa ihop den men jag nappade inte på den idén...
Gränsen mellan viljan att dela med sig och ego är hårfin vissa gånger...
Fick förresten ÄNTLIGEN en kallelse till röntgen idag. Får vänta ytterligare 2 veckor, men nu har jag iallafall ett datum!
Häpp, nu får det bli sängen!
