Är glaset halvFULLT eller halvTOMT?!
Oscar har varit mycket piggare idag men han får ändå bli hemma från dagis imorrn. Hade dock fortfarande lite feber imorse och en feberfri dag innan dagis känns som ett minimum. Idag har han iallafall ätit ordentligt och haft tillräckligt med ork för att bråka med Rasmus - det är ett gott friskhetstecken... Men mellan alla knuffar och "småtjafs" bröderna emellan (Rasmus bråkar minst lika mycket med Oscar som tvärtom) så finns det massor med kärlek... Underbara små gullfisar! ♥
P U S S brorsan! Eller "jag måste ge honom hans puss och kram" som Oscar brukar säga... Och även om det ser lite burdust ut på bilden så är Rasmus helt med på noterna och kommer tillbaka igen, igen och igen...
Har nu gått gipsad i 2 av 4 veckor och utan att vara alltför negativ så här i "halvtid" känns det faktiskt som om glaset är halvtomt. Dels för att det fortfarande gör riktigt ont, gipset skaver och luktar hemskt illa men också för att jag är så in i norden less på att inte kunna göra nånting och vara så oerhört beroende av att få hjälp med allting. Det som känns värst är att inte kunna ta hand om barnen. Oscar förstår ju lyckligtvis att min arm är trasig och att det gör ont men Rasmus däremot måste väl tro att jag plötsligt övergett honom. Eller ja, nog för att han ser mig men det är ju typ allt...
Jag är ändå otroligt lyckligt lottad som har Patrik och mina svärföräldrar som tar hand om mig och barnen så sett ur det perspektivet kunde det vara sååå mycket värre...
Efter att Patrik ägnat större delen av dagen idag åt att städa huset så lagade han dessutom jättegod mat åt oss på kvällskanten...
Fläskytterfilé stekt i grillpannan, pommes och Lallerstedt's bearnaise... Lade sig som bomull runt midjan men gott var det! Den såsen är svårslagen och godast är den kall...
Så nog blir jag iallafall ordentligt ompysslad ♥!
P U S S brorsan! Eller "jag måste ge honom hans puss och kram" som Oscar brukar säga... Och även om det ser lite burdust ut på bilden så är Rasmus helt med på noterna och kommer tillbaka igen, igen och igen...
Har nu gått gipsad i 2 av 4 veckor och utan att vara alltför negativ så här i "halvtid" känns det faktiskt som om glaset är halvtomt. Dels för att det fortfarande gör riktigt ont, gipset skaver och luktar hemskt illa men också för att jag är så in i norden less på att inte kunna göra nånting och vara så oerhört beroende av att få hjälp med allting. Det som känns värst är att inte kunna ta hand om barnen. Oscar förstår ju lyckligtvis att min arm är trasig och att det gör ont men Rasmus däremot måste väl tro att jag plötsligt övergett honom. Eller ja, nog för att han ser mig men det är ju typ allt...
Jag är ändå otroligt lyckligt lottad som har Patrik och mina svärföräldrar som tar hand om mig och barnen så sett ur det perspektivet kunde det vara sååå mycket värre...
Efter att Patrik ägnat större delen av dagen idag åt att städa huset så lagade han dessutom jättegod mat åt oss på kvällskanten...
Fläskytterfilé stekt i grillpannan, pommes och Lallerstedt's bearnaise... Lade sig som bomull runt midjan men gott var det! Den såsen är svårslagen och godast är den kall...
Så nog blir jag iallafall ordentligt ompysslad ♥!
Kommentarer
Trackback
