Förföljda av regnet
Åtminstone känns det så... Tog barn och hund med mig på promenad. Jättefint och soligt var det och jag kände efter en stund att Rasmus fleecetröja och mössa nog var en aning överkurs. (Ändrade dock uppfattning igen på hemvägen...)
Vi gick till båtbryggan där barnen fick roa sig med att kasta stenar i vattnet en stund och Zingo fick dricka och svalka sig i kanten.
Min plan var att lillebror skulle somna under promenadens gång men det gjorde han minsann inte! Så vi får väl se hur han klarar resten av eftermiddagen...
Jättefint och härligt och barnen tyckte det var jättekul... Meeen på vägen hem kom regnet! De sista 2 km gick vi i ÖSREGN! Haha, jag förstår inte hur jag alltid lyckas pricka in skurarna till mina promenader, det var precis likadant i lördags!
Fram och tillbaka till båtbryggan är det 6 km (även om Runkeepern just idag tydligen gav upp ungefär halvvägs) en promenad som tar ganska exakt 1 timme när jag går ensam med bara Zingo. Idag var vi borta 2 (inklusive rast men ändå...)! Går helt klart inte att hålla samma tempo när man samtidigt ska hålla reda på vagn utrustad med ståbräda och hund (vars koppel som dessutom båda barnen vill vara med och hålla i). Men, men man får väl se det som ett styrketräningspass istället ;-) ...
När vi kom hem blev det havregrynsgröt (på Oscars begäran!) till lunch.
Och nu är det snart dags att börja planera någon kvällsmat... Känns som om vi inte gör något annat än förbereder för mat, äter och plockar undan efter det!
Men först kaffe (igen!) och vattenmelon.
Kommentarer
Trackback
