Livet på Bergerud

Har inte blivit så mycket med bloggandet i helgen, har helt enkelt inte orkat... Hostan och huvudvärken ger sig inte och det känns minst sagt slitsamt för tillfället.

Ringde och rådfrågade 1177 lite igår eftermiddag och fick en tid på jourmottagningen då hon absolut tyckte att jag borde kollas upp. Väl där gav dock besöket inte värst mycket. Sänkan var ok, syresättningen något nersatt men ändå inom godkänd gräns, febern var inte tillräckligt hög för att oroa, svullen och röd hals och något svullen näsa men helt ok öron och de missljud han eventullt kunde höra i lungorna kunde inte berätta så mycket. Fick luftrörsvidgande hostmedicin utskrivet och fortsatt ordinerad vila och vätska.

"Krya på Dig, besvären kan sitta i upp till 6 veckor!" Inte kul, inte kul alls...


Fick börja på ett nytt högkostnadskort då mitt frikort gick ut i höstas. Dock funderar jag på vart hon fick Pernilla ifrån...?! Satt i andra tankar kanske...

Besöket gick iallafall smidigt och snabbt men jag kan inte låta bli att känna att det faktiskt känns ganska jobbigt att bo så avsides att ett läkarbesök som gick på ca en kvart totalt resulterade i 3(!) timmar hemifrån med restiden... Tacka vet jag när jag bodde med promenadavstånd till akutmottagningen i Linköping.

Dessutom åkte jag i vanlig ordning fel på vägen hem (som jag nog gjort VARENDA gång jag varit i Säffle) och fick ta omvägen över Åmål och Svanskog. Åmål för att jag även missade avfarten till Svanskog. Dåligt lokalsinne har fru Andersson gott om!

Och på tal om dåligt lokalsinne så gick det inte så mycket bättre idag när jag skulle skjutsa Oscar på kalas. Patrik hade förklarat vägen så gott han kunde men vad hjälpte det...?! Inte mycket...

Men, men fram kom vi till slut efter att ha frågat efter vägen i två hus och dessutom kört fast och nästan i diket efter att ha kommit in på en väg som inte var snöröjd... ...tacka vet jag stadstrafik!

 
Oscar hade kul på kalaset iallafall och väldigt nöjd med korv- och glassmenyn och fiskdammen med godispåse och jag måste säga att det gick förvånansvärt lungt till med både mat och lek bland de små. Det var dock 8 små själar som samsades i 2½ timme...

I eftermiddag/kväll har det inte funnits ork till nånting. Vi lagade mat med gemensamma krafter och nu känns det som att det strax är dags att krypa i säng. Det är så trååååkigt att inte må bra och det känns verkligen som att både förra helgen och denna verkligen bara passerat till ingen nytta. Jag vill åka skidor ju!!!!! Eller åtminstone vara ute i det fina vädret men det har helt enkelt inte funnits ork.

Imorgon ska jag försöka ta mig till skolan (halkat efter lite efter min "sjukvecka") och samtidigt passa på att hämta ut hostmedicinen. Håhåjaja!


Tiden går så fort, känns som om det var nyss...


Slut för idag, tack för idag!