Duracellkaninerna
Om jag nånsin igen får för mig att åka och handla med barnen en eftermiddag EFTER att Oscar varit på dagis hoppas jag innerligt att jag minns dagen som varit idag och stannar hemma! Det är bara att konstatera att Oscar är väldigt uppe i varv men samtidigt trött efter en dag på dagis och idag var han nog värre än nånsin tror jag...
Att beskriva honom som en döv duracellkanin beskriver honom inte gott nog. Ikväll är jag T R Ö T T !!!
Men, men det är väl bara att acceptera att han är T R E år...
När vi sa god natt ikväll pratade vi lite om hur eftermiddan varit och jag försökte förklara för honom att jag blir ledsen när han bråkar och inte lyssnar på vad jag säger och att jag INTE vill att vi ska vara ovänner. Jag avslutade med att "Ska vi försöka vara kompisar du och jag imorgon Oscar?" Inget svar. Sen precis innan han och Patrik skulle gå upp på övervåningen tittar Oscar på mig och säger "Mamma, imorgon försöker vi vara kompisar du och jag va!" Hahaha, ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta. Antingen förstod han mitt budskap eller också tycker han helt enkelt att det är jag som har varit "the bad guy". Envis som synden är han den där lilla gullplutten!
Och Rasmus då, han är väldigt intensiv han också fast på ett annat sätt. Han vill verkligen aldrig vara still och han ska ständigt försöka sig på nya nivåer som han INTE bemästrar i den takt han vill så man får passa, passa, passa på honom hela tiden och ändå lyckas han ramla lite här och slå i huve´t lite där. Och när han inte lyckas med det han ger sig på blir han arg och ettrig som ett bi! Skulle behöva ha ett madrasserat rum att ha honom i ;-) ...
Här är Patriks lösning på att hålla ordning på vilden under tiden storebror får pyjamas och sina tänder borstade, alla sätt är bra och Rasmus verkar ganska nöjd!
Rasmus har faktiskt imponerat med att 3 nätter i rad sovit i sin egen säng fram till kl.6 på morgonen. Helt ok även om han fortfarande "halvvaknar" några gånger per natt och behöver lite hjälp att somna om, men det kan jag leva med så länge som han accepterar att vara kvar i spjälsängen! Men såna här framgångar ska man egentligen inte prata högt om - det är som att be om att det ska bli sämre igen...
Tack för idag, slut för idag!
