Razzetaz
Älskade lilla skrutt!
Kan själv...
Kung av bortförklaringar...
Dåtidens kvartsamtal..
Och nog utvecklas han! 
Samtalet kan sammanfattas med fullfartspringibenenmycketenergi! Haha och det var ju knappast nåt nytt.. Men nuförtiden är han tydligen med på samlingen iallafall - alltid något!
Helt galet att han redan gått på dagis i nästan 2 år (i augusti), känns som nyss han "ploppade ut!"Allt funkar bra och vi är fortsatt helnöjda med den omsorg han får om dagarna. Efter sommaren väntar lite förändringar vad det gäller lokaler men det kommer nog inte påverka vår lilla hjältes dagistillvaro nämnvärt - han är minst sagt anpassningsbar!Att hitta sin egen stil...
...och utveckla en egen personlighet, det är vad Rasmus jobbar stenhårt på för tillfället. Envis som synden när det gäller det mesta men kanske mest när det kommer till kläder!
En överfull garderob med mycket "arvegods" men även "egna" nya plagg så är det ändå bara ett fåtal som går hem...
Antingen är det för läskigt tryck på, fel färg, mönster eller helt enkelt bara FEL! Den översta t-shirten älskade han när den var ny och nu backar han från den och hamburgaretröjan är fel för han gillar ju bara helt naturella hamburgare...
Musse, Hello Kitty, rosa, rött och prickigt däremot - det går hem!Dramaqueen
Rasmus vs Buzz
Sedan några dagar har vi därför fått börja att vara VÄLDIGT tydliga med "identitetsfrågan". Visst, fantasi är bra, men inte när det går till överdrift och man använder det som ursäkt för att bete sig lite hursomhelst.. Dessutom är det inte rakt igenom uppskattat på dagis med en rymdjägare i gruppen. Så tills vidare kör vi "Buzztimeout" och Buzz får stanna hemma!
Lillkillen är INTE helt nöjd med nyordningen men accepterar det.. Värre blir det kanske när det om knappt 2 månader är dags att "plocka nappen" för honom.Hej å hå!33 månader!
Jag vill ju va som du...
Längtansfulla blickar efter brorsan som susar iväg... Vill också!
Lillebror fick ju överta Oscars "gamla" (inte för att den är så värst gammal men ändå...) cykel när Oscar fick den "nya". Dock följde inte "cykelfärdigheten" med i arvet och Rasmus är mycket besviken över detta.
"-Åååååka!" Lillkillen har inte riktigt hajjat att det faktiskt är HAN som måste få cykeln att "åka" framåt... Men, men det kommer. Oscar var 2 år och 8 månader när han fick cykeln (som Rasmus har nu) och det var inte förrän i fjol våras som han kom på hur pedalerna funkade och Rasmus är ju faktiskt bara 2½ än... (Förresten på tal om nåt helt annat, tänk att Oscar redan var storebror när han var i samma ålder som Rasmus är nu!)
"-Kom Rasmus så tävlar vi!" Oscar kan inte heller riktigt förstå varför brorsan inte bara sätter fart och cyklar...
Och det klart, inte lätt för honom att komma ihåg hur det var att vara liten...
Lite kul att Rasmus hade samma jeans på sig idag som Oscar har på bilden här... Recykling ;-) ! Och alltid denna hand i fickan ♥...
En slagen hjälte
Rasmus har haft ovanligt god fart hela eftermidda'n med tanke på att han hoppade middagsvilan idag. Hungrig var han nog också för han lassade in en stor portion potatis- och kasslergratäng innan han slocknade - fortfarande sittandes vid köksbordet...
"Eftermatenkoma" personifierad...
Vaknade inte ens när Patrik krånglade på honom pyjamasen och bar honom uppför trappen... Hoppas han fortsätter sova lika gott till minst kl.6 imorgon bitti!
Go'natt min skatt!
Stålviljan
Satan i gatan så kallt och otrevligt det varit ute idag! Spöregn typ hela förmidda'n (vi slapp iallafall snön som de hotat med...) och halvstorm men uppehåll på eftermidda'n. Men nu framåt kvällen har det faktiskt börjat klarna upp så kanske blir det finare imorgon!
Trotsade ändå vädret och var ute mer eller mindre hela eftermidda'n. Gjorde rent kaninburen (Oscar observerade att kaninen hade ny frisyr?!), lekte i sandlådan, planterade penseérna jag köpte hem till förra helgen som ännu inte kommit i jord och gjorde allt jag kunde för att hålla Rasmus från Patrik och svärfar som höll på att förflytta plåten till det nya lagårdstaket från en plats till en annan. En aktivitet som inte var särskilt lämplig för barn...
Skenet bedrar! Inte alls särskilt glad, snarare skitsur! Inte många kan sätta sig på tvären som Rasmus kan. Har han bestämt sig för något så har han bestämt sig ( i det här fallet att vara med pappa och farfar som körde plåt och förra helgen vara mitt i snickringen...). Och till skillnad från Oscar (som alltid mer visat sin envishet med att gå undan och tjura) så skriker han rakt ut när han inte får som han vill - helt vansinnig!
Plantera blommor tyckte han dock var ganska kul. Hängde över min axel och upprepade "vackert!" 7 eller 8 gånger under tiden och gjorde sitt bästa för att dekorera jorden med gårdsgrus...
♥
Sista lasset fick dock båda barnen till slut följa med och lyckan var förstås total!
Oj så sammanbitna... Verkligheten var dock *LYCKA*!
Och vad är väl en lördag utan lite skador...?! Jag avslutade eftermiddagen med att trampa IGENOM lagårdgolvet. Aj, aj, aj - ONT! Men, men man får väl vara glad så länge man klarar sig utan frakturer...
Go'kväll!
En ny dimension av tjurighet
Pappan och svärfar'n har börjat med trappen till farstukvisten nu på eftermidda'n. Jag och barnen var också ute och trädgår'n en stund men fick gå in för Rasmus VÄGRADE hålla sig från "byggarbetsplatsen"...
Oscar satt snällt i sandlådan och grävde medan jag fick springa (ja, för han är snabb den lille...) och hämta Rasmus gång på gång på gång och varje gång jag hämtade honom grät han i högan sky,
"Staaaackars mig! Synd om mig!!!!"
Haha, om ingen annan tycker synd om en ja då är det bäst att göra det själv!
Mammas lilla ängel(?), liiiite gladare nu när storebrorsan också kom in och "degar" med honom...
♥
Man har inte roligare än vad man gör sig...
Regnet öser ner utanför fönstret och genast består merparten av alla budskap på diverse sociala medier av klagomål/gnäll på vädret. Äsch då, är det ens lönt att lägga energi på att klaga?! Är det inte bättre att se tillbaka på alla fina dagar vi redan haft i vår...?! Hur det än är så brukar regn följas av sol så idag tar vi istället tillfället i akt att vara inomhus med gott samvete, vi har ju faktiskt varit ute hela helgen trots ostadigt väder...
Oscar grejjar lite Bolibompasidan på datorn och kattungen (Rasmus) ligger i korgen (sängen) och sover middag. Fantasin är det inget fel på och de senaste dagarna har han varit både hund, katt, kanin, kyckling, Buzz, Musse Pigg och säkert något mer som jag inte uppfattat. 
Men mittemellan alla rollspel är han sig själv ibland också,
"Jag är BARA Rasmus!!!!"
För egen del har jag "roat" mig med att dammsuga, tvätta och bädda rent i sängarna under förmidda'n. Skönt med en lite lugn dag idag då jag har en känsla av att resten av veckan kommer bli mindre lugn...
Mot nya höjder
Sedan vi vände Oscars säng till en hög säng med ett litet sovkrypin till Rasmus under har jag varit lycklig att Rasmus inte klurat ut hur man klättar upp till den höga delen... Men säg den lycka som varar, igår förmiddag när barnen lekte själva på övervåningen ropar plötsligt Oscar att Rasmus klättrat upp i hans säng - och ja, det hade han!
Så här låg och de och mös i varsin ände. Oscar hade en väldigt bra förklaring till varför just han ligger vid "öppningen"...
"-Jag ligger här för att inte Rasmus ska ramla ner för då blir han nog högljudd och det är så jobbigt att lyssna på!"
Sedan funderade han en stund till och fortsatte,
"-Och ramlar han ner får han kanske bulor i huvet också och det är ju inte kul!"
Lätt som en plätt! Och faktiskt tar han sig ner riktigt smidigt också... ...än så länge utan olyckor!
Våra små ♥:an!
Är man trött så är man!
Skulle bara plocka undan i köket efter lunchen innan Rasmus middagsvila, så långt hann jag dock inte...
Dock flyttat honom till sängen nu, kändes lite mjukare!
