Årsdag som årsdag?!
Åka karusell och äta karamell...
Så blev det lördag, mâtenslördag till på köpet... Och medans jag nu tar barnen under ena armen och svärpäronen under den andra och åker in till Årjäng för att trängas med folk så kan ni roa er med att läsa ungefär vad dagen idag har att bjuda på, för nog för att det är nytt år men jag skulle chansa på att utbudet är ungefär det samma! Haha!
Ha en bra dag!
Ur arkivet...
Summering av marknadshelgen 2011.
Förutom att åka karusell och bli höga på socker fick vi faktiskt med oss några påsar hem från årets marknadshelg också! 
Både ätbart, lekbart och användbart. Oscar fick ett par nya arbetsbyxor (då hans börjar bli för små och är VÄLDIGT slitna) och Rasmus fick ett par han också. Strumpor (av okänd kvalitet) men billiga som skam och roliga mönster. Oscar fick vara med och välja av de som fanns i barnstorlek. Han var jättenöjd tills vi kom hem och han fick se de med smurfmotiv som bara fanns i vuxenstorlek och således var till mig.
"Så ORÄTTVIST! Jag ville också ha med smurfar!" Mamman fick ett par, sönerna 6 resp. 7 par var, undar vart orättvisheten egentligen ligger ;-) ?! "Blixten" bilarna har blivit något av en marknadstradition/måste för Oscar... 
Så liten Oscar var 2009 och så liten Rasmus var i fjol....
Och så i år.... Bilarna faller in under kategorin "skräp" och brukar på sin höjd överleva helgen men nu är det måndag och *peppar, peppar* tyvärr! så är de fortfarande hela, låter och spelar som aldrig förr...
-Helt uppenbart kollar Patrik och jag på lite olika saker...
Tågen tyckte verkligen båda barnen var jättekul. Meeeen hur tänkte vi när vi gav lillebror ett namn med en bokstav mer än storebror ;-)...?! Oscar blev mycket sur när vi kom hem och han upptäckte detta... "Rasmus har fler vagnar än mig, jag vill ha hans tåg istället!"
Bästa (och mest prisvärda!) inköpet måste dock varit Sulman Neopren stövlar till barnen... 
De senaste vintrarna har jag kört med Eurosko:s "Slusher" (den kraftigaste varianten) till Oscar som enda stövel HELA vintern. T.o.m i 15 minus höll de värmen. Dessa ska klara -10 så jag förmodar att de är minst lika bra då Eurosko inte ens marknadsför sin "Slusher" som vinterstövel. SKÖNT! Nu är vinterns skofråga ur världen redan nu!
Plastpåsar, bullformar, ballonger, nån väska och sedan Patriks obligatoriska t-shirt som i år ser ut så här, 
Hmm, ligger nåt i det även om jag hoppas tillvaron lugnar ner sig lite nu när helgen är över...
Fast 2009:s upplaga är och förblir min favorit..... :-)
Det var årets marknadshelg det, Patrik pratar om att vi ska åka på Säffle marknad som är nu tilll helgen men det får vi nog fundera lite på...
Den som inga byxor har
Same, same...
Så försvann den här da'n också... Men det är bra, för varje dag som passerar kommer vi en dag närmare Patriks semester :-) !
Var inne i Årjäng och handlade på förmidda'n och "sprang på" min klasskompis Kalle. Jättekul att se honom igen, det blir inte så ofta, och så hamnade vi på bild också....
Det här är så typiskt Oscar. Han är hur "rätt fram" och pratsam som helst i miljöer som är 100% kända eller okända. När det dock är en situation som är lite varken eller (vi träffar någon han känner halvbra eller någon han känner men inte träffat på länge) blir han superblyg och osäker. Hela tiden jag pratade med Kalle stod han knäpptyst och gömde sig bakom vagnen. Rasmus däremot, han spexade på som vanligt - supernöjd över uppmärksamheten....
Och jag blev också förevigad! Foto: Karl-Erik Boström
Hade en massa grejjer jag tänkt hinna med ikväll men det blir inte altid som man tänkt sig... Har fixat middagsmaten till imorgon iallafall. Skönt med mat som går att förbereda och bara värma, då matlagning med barn hängandes i byxbenen inte är nån större hit!
Nu är det slut för idag!
--- ♦ ---
Hihi, känns som nyss ändå, fast om man tittar på Rasmus förstår man ändå att det inte var igår... Även om han fortfarande kan ha både skjortan och hatten....
Dagen idag vill jag förövrigt egentligen helst glömma... Jag ÄLSKAR mina barn men om jag hade haft en sån blå skrivbok som Emils mamma hade skulle jag fått skriva flera kapitel i den bara idag...
Men å andra sidan börjar jag bli van...
...viljan har inte blivit direkt mindre det senaste året om man säger så. Och det gäller även för den minsta gulliganen...
Meeen, de kan allt vara bra go'a också...
...särskilt när de sover ;-)!
♥
Och ikväll skiner solen!
Imorgon är en annan dag! (Tack å lov...)
Fredagsmys värt namnet!
Go'natt!
Inuti magen...
...har det legat både en Oscar och en Rasmus. Något som var väldigt roligt att dokumentera på bild när det begav sig. Och igår hittade jag några av de bilderna tillsammans med lite andra minnessaker som barnens första sjukhusarmband och diverse.
Oscar föddes som nr 59638 och Rasmus som nr 120. Något som Oscar var väldigt nöjd över igår när vi pratade om det. "Mitt nummer är mer än Rasmus, då vann jag!" Och japp, Oscar har än en gång bevisat att det går att tävla i allt - även retroaktivt!
Något annat han funderade över var just magarna på fotona. Han har äntligen gått med på att han faktiskt legat inne i min mage (något som han förnekade in i det längsta!) men när han fick se fotot på Patrik var den spontana kommentaren, "Men, varför var pappa så tjock då. Låg Rasmus där?!"
Shit, jag kommer knappt ihåg hur jag såg ut innan jag klippte mig...
110524 vs 120524
Inspiration till detta fick jag under samtalet med Karlavagnen igår när jag beskrev bloggen som en dagbok och sa att jag tycker det är kul att gå tillbaka och kolla vad som hände denna dag eller någon annan förra året, eller året innan det. Men när jag fick följdfrågan vad jag faktiskt gjorde förra året på gårdagens datum hade jag förstås ingen koll på det utan slingrade mig ur det med att man om inte annat kan jämföra vädret, vilket jag inte heller hade en aning om precis just då.
Men, därför var jag tvungen att rota lite i arkivet idag istället och den 23:e maj som det var igår var faktiskt jag och barnen på väg hem från Linköping och de inlägg jag hittade för dagens datum kan ni se här...
24 maj 2011, kl.08:33
Jag är så T R Ö T T !!!!!! Trots att vi gick och la oss halv 10 igår (när hände det senaste...?!) och jag fått sovit hyfsat ostört till strax efter 6 så känner jag mig som överkörd av tåget (uppenbarligen tar det på krafterna att vara ute på äventyr...)! Inte för att jag vet om kaffe längre har nån effekt på mig men jag intalar mig det iallafall och har redan fått i mig 2 (eller är det 3...?!) koppar...
Men nu är det dags att klä på småbusarna och ge oss ut i blåsten (och stundvis regnet...) för att gå till dagis. Det blåser så pass att strömmen försvunnit 2 gånger nu under morgonen men just nu är den tillbaka. Tur att jag har vagnen att hålla mig i när vi går så vi inte blåser bort!
Ha en bra dag!
24 maj 2011, kl.13:19
Om nån timme kommer maken hem från jobbet och "byter av mig" från marktjänsten här hemma så att jag och mina fötter (eller ja, resten av kroppen följer väl med också vilket jag vill eller ej...) kan åka till Karlstad.
Det har alltså blivit dags för "få" de där inläggen som förhoppningssvis ska göra fossingarna lite gladare... Hoppas, hoppas, hoppas att lösningen är just så enkel att det räcker med ett par riktiga inlägg. Hur som helst värt ett försök!
Ska passa på att handla på Willys också när jag ändå är i sta'n så det blir nog sen kväll för mig ikväll...
Och usch va det blåser fortfarande!!!!
Hehe, lite kul ändå... Ganska onödigt vetande - men ändå!
Förutom att jag fortfarande överkonsumerar kaffe och att det även i år är 7 månader kvar till julafton så är det också Patriks födelsedag! Inte min Patrik då, utan Marias (tur att vi har varsin!) Patrik - grattis till dig från oss!
Och lite kul att det faktiskt stod nånting om vädret och att vädret då faktiskt var precis raka motsatsen mot vad det har varit idag...
Om jag tittar tillbaka nästa år igen är detta bilder som kommer möta mig...
Underbart är bara förnamnet - efternamnet är som bekant Andersson ;-) !
2011 vs 2012
Men samma datum...
...och kille!
♥
Då och nu
2:a november förra året såg killarna ut så här...
Ett år senare (idag!) ser de ut så här...
Rasmus verkade så trött innan läggdags, ändå tog det nästan 1 timme att lägga honom... Kanske dags att börja begränsa hans middagsvila...?! Den dagen trodde jag aldrig skulle komma med tanke på hur lite det känns som att han sover och alltid har gjort...
29 oktober 2009
Och ja, det ÄR faktiskt jag och Oscar på bilden (och Rasmus också om man ska va petig) även om Oscar vägrar hålla med om det. "Jag känner inte igen oss!"
Och det gör mig faktiskt lite lycklig.. ..iallafall att han inte känner igen mig!
Här är vi nu (eller ja, för ett par dagar sen...), 2 år senare! Tiden rusar!
Turtröjan?!
Hihi, tyckte det var lite kul att Rasmus kunde ha samma kläder idag som Oscar hade på sin 1:a dagisdag för exkat 2 år sedan. (Eller ja, ska man vara petig var det den 10:e aug 2009 för Oscar men same, same...)..
Våra fina, fina småkillar! ♥
365 dagar äldre....
Fortfarande samma go'a killar, bara något större.... Älskade småbusar!
070707
På dagen för 4 år sedan såg makarna Andersson (och Oscar!) ut så här...
Grattis på bröllopsdagen herr och fru Eriksson!
♥
Det som varit, det som är...
...och det som kommer!
Sant. Men ibland tror jag inte det är fel att faktiskt ändå titta i backspegeln på både bra och dåliga saker. De bra för att de är fina minnen och de dåliga för att de trots allt är en del av den man är idag och samtidigt kan det ibland få en att höja toleransnivån mot vad man tycker är jobbigt (när man påminns om hur det var när det verkligen var jobbigt!). Så funkar jag iallafall och att tänka tillbaka på "tråkigheter" av olika slag kan också på många sätt få mig att uppskatta de bra saker som jag har runtomkring mig i nuet mer. Livets med- och motvind liksom!
Idag när jag hållt på och pysslat med de nya fotoramarna har jag verkligen blivit överöst av minnen då jag suttit och kollat igenom massor gamla bebisbilder på barnen. Det är så roligt och det är väldigt lätt att tappa bort tiden och drömma sig tillbaka, på gott och ont. För även om man ibland kan få mer eller mindre panik över att barnen växer så fort så har "resan" till nutid inte bara varit mysig, gullig och enkel. Oscar med sin CAH-diagnos som vi inte märker av så mycket nu men som var en väldigt stor del av vår vardag hans första år i livet. 
Mycket sjukhusbesök och ovisshet blev det hösten -07.
Och för Rasmus del hann vi knappt mer än att pusta ut över att hans pku-test var ok förrän vi upptäckte att han hade ett stort ljumskbråck som behövde opereras (dock väntades det in i det längsta för att han skulle få växa till sig lite med tanke på narkosen...)och sedan blev han blev han ju dessutom JÄTTEsjuk i RS-viruset. (Vilket som sedan dessvärre har förföljt honom i form av täta luftvägar vid varje förkylning - som varit MÅNGA!)
Det slog det mig att det nästan på dagen är 1 år sedan (27:e maj) Rasmus opererade bort sitt ljumskbråck. Shit va tiden går! Så här såg vår minsting ut vid den här tiden förra året...
Han var så söt i sin lilla blå rock. Vid de tillfällen jag själv burit landstingets kläder har jag både kännt mig som (och sett ut som!) ett stort tält!
Välkomstkommitén hemma!
Och av ljumskbråcket är det nu bara ett fint, smalt streck kvar...
Och även om det var bland det läskigaste jag varit med om när de sövde honom så var det en stor lättnad efteråt när det var klart och bråcket avlägsnat. En sak mindre att oroa sig för!
*peppar, peppar* Så har vi faktiskt hållt oss relativt friska här hemma nu väldigt länge. Skönt! Och hur det än så är livet MYCKET lättare nu än vad det var för ett år sen. För även om barnen kräver mer på ett sätt i takt med att de växer så kräver de mindre på ett annat! De blir mer självständiga, sover bättre, äter vanlig mat och på många andra sätt (om man bortser från väldigt mycket egen vilja och trots då!) lättare att ha att göra med! Var tid har givetvis sin charm men en sak som är säker är att livet med barn bara blir bättre och bättre hela tiden!
Men viktigast av allt är att man märker att syskonen faktiskt börjar få utbyte på riktigt av varandra och det är en stor lycka som gör det värt allt slitet som speciellt 1:a året som tvåbarnsfamilj inneburit.
♥ Så länge vi har varann! ♥
"Vi håller ihop även om det skulle storma". Det här trädparet fick vi av pappa och hans fru på vår bröllopsdag. Den pryder vår balkong nu och det ligger mycket i texten på skylten....
Nä, det var får vara allt för idag, från att ha fångat dagen ska jag nu försöka fånga natten!
Go'natt!
De sa JA!
Idag för ett år sedan hade jag äran att vara tärna på min bästa väns bröllop! Fattar inte att det redan gått 1 år! Men det syns väl på hur Rasmus har växt och på hur jag själv faktiskt har minskat...
Grattis på bröllopsdagen Maria & Patrik!
Och åter igen, tack svärmor för hjälpen med klänningen!
