Lillvalla is the shit!

Det här inlägget blev visst aldrig publicerat när det skulle.... Men, men bättre sent än aldrig!

 

Efter fredagens lyckade utflykt till Valla fritidsområde gjorde vi om samma sak igen i lördags när vi skulle träffa pappa och Berit. Fint väder, stora gräs- och sandytor, ingen trafik att vara rädd för och dessutom massor med lekkompisar (eller kamrater som Oscar föredrar att säga...) överallt. Barn är verkligen fantastiska så, trots att de aldrig förut träffats kan de leka ihop hur bra som helst som om de aldrig gjort något annat....

 
Loket var populärt! Rasmus fick aldrig nog på att krypa igenom. Gång, på gång, på gång! Och Oscar "tankade" sand i skorstenen. Han gjorde sig själv till arbetsledare och lyckades engagera andra barn att hämta sand åt honom så att han själv slapp klättra ner varje gång... Ska man vara lat, måste man vara smart ;-) !


Åka brandbil med Berit! På 1:a bilden kom visst en av Oscars nyfunna vänner med på bild...



Och gräva i sanden...


Där hamnade visst morfar'n på bild också :-) !

 

Och även på lörda'n blev det en himla massa linbaneåkande! Dock var det mera folk där än dagen innan så man fick stå i kö och vänta på sin tur, något som alla barn imponeranden nog klarade utmärkt utan de vuxnas inblandning.

 


Och Berit hade minst sagt fullt upp med att hålla reda på Rasmus. Han är ju bekant känd som att vara mer vild än tam!






Mycket kul att göra! Fast när jag var liten var det höga buskar istället för stenar i labyrinten...


 
Äta glass hann vi med också... Många glassar blev det under dessa dagar, men är man på tur så är man - knappast Oscar emot!


Glassvägraren Rasmus däremot var nöjd med att titta på. Med "tutte" och "snutte" behöver man inget annat!


Haha, och det fanns visst kossor och grisar även där jag växte upp ;-) ...


Tack för en jättemysig eftermiddag pappa och Berit, hoppas vi ses snart igen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0