Same, same...
Så försvann den här da'n också... Men det är bra, för varje dag som passerar kommer vi en dag närmare Patriks semester :-) !
Var inne i Årjäng och handlade på förmidda'n och "sprang på" min klasskompis Kalle. Jättekul att se honom igen, det blir inte så ofta, och så hamnade vi på bild också....
Det här är så typiskt Oscar. Han är hur "rätt fram" och pratsam som helst i miljöer som är 100% kända eller okända. När det dock är en situation som är lite varken eller (vi träffar någon han känner halvbra eller någon han känner men inte träffat på länge) blir han superblyg och osäker. Hela tiden jag pratade med Kalle stod han knäpptyst och gömde sig bakom vagnen. Rasmus däremot, han spexade på som vanligt - supernöjd över uppmärksamheten....
Och jag blev också förevigad! Foto: Karl-Erik Boström
Hade en massa grejjer jag tänkt hinna med ikväll men det blir inte altid som man tänkt sig... Har fixat middagsmaten till imorgon iallafall. Skönt med mat som går att förbereda och bara värma, då matlagning med barn hängandes i byxbenen inte är nån större hit!
Nu är det slut för idag!
--- ♦ ---
Hihi, känns som nyss ändå, fast om man tittar på Rasmus förstår man ändå att det inte var igår... Även om han fortfarande kan ha både skjortan och hatten....
Dagen idag vill jag förövrigt egentligen helst glömma... Jag ÄLSKAR mina barn men om jag hade haft en sån blå skrivbok som Emils mamma hade skulle jag fått skriva flera kapitel i den bara idag...
Men å andra sidan börjar jag bli van...
...viljan har inte blivit direkt mindre det senaste året om man säger så. Och det gäller även för den minsta gulliganen...
Meeen, de kan allt vara bra go'a också...
...särskilt när de sover ;-)!
♥
Och ikväll skiner solen!
Imorgon är en annan dag! (Tack å lov...)
:D
