En mjukis Kitty att kramas med...
För några veckor sedan pysslade jag ihop en alldeles egen Hello Kitty modell större till Rasmus...
Dock blev lyckan kortvarig då den inte riktigt tålde Rasmus ibland lite hårda kärlek...
Ooopps! Inte bra.,. Gammalt lakanstyg är mjukt, men skört..."-Mamma, du fixar en ny till mig väl...?!" Och det är väl klart att jag gjorde!
Plan B...
Till upplaga nummer 2 behöll jag helt enkelt den trasiga dockan och använde den som innerdocka och sydde egentligen bara ett nytt fodral. Ett par av mina gamla avlagda fleecebyxor blev det nya yttertyget. Fortfarande mjukt men lite mer hållbart...
Den nya (ännu ansikslösa) modellen blev lite "upphottad" med rörliga/dinglande ben (på den första satt benen ihop med byxbenen) och färgkoordinerade strumpor. Såklart! Har allt tänkt att få till ett ansikte också men Rasmus verkar lika nöjd utan så jag får se hur det blir. Ju mindre åverkan på tyget, desto nättre hållfasthet... Blev riktigt nöjd med den faktiskt, med tanke på att jag aldrig ägnat mig åt docktillverkning tidigare...
Inget tvivel om att några timmar vid symaskinen gav bra utdelning - Rasmus är mer än nöjd och då är jag nöjd.
Och det bästa av allt...
... Rasmus och Hello kitty har matchande byxor! Gissa om Rasmus är mer än nöjd över detta! Kitty's byxor kommer från Kappahls bebisavdelning och Rasmus's från Villervalla.
Japp! Rasmus går in för sin idoldyrkan...
Och sedan han fick sina nya kittylakan så sover han faktiskt bättre på natten - ja det är sant! Det spontana betyger var, "-Tack mamma! Nu är min säng perfekt!"
"-Jag tycker inte bara om Kitty. Jag tycker om Musse och bebisar också. Och så gillar jag tjejer, och killar. Jag gillar både tjejer och killar!"
Underbara lilla yrväder som vågar stå för det han tycker om. Än så länge inget grupptryck som biter på honom, hoppas det håller i sig ♥ !
Nu återstår bara Oscars "beställning". Han vill ha en "fyrarm" med svart hår. Om krafterna återvänder lite till helgen ska jag nog börja klura på en sån...
Trackback
